P-Floyd och Peterson-Berger

En månad går visst fort...  Jag har hunnit börja semestern och är redan inne på andra veckan.

Min kusin Hans fyller snart jämnt och i lördags tog jag med honom på födelsedagsfirande som inleddes med middag på Broken Dreams i Borlänge. Sen satte vi oss, tillsammans med en massa andra, på specialchartrad buss till Skog. Där bor Jan Stumsner, som för tio år sedan började ordna konserter i sin lada med sitt band P-Floyd, som spelar Pink Floyds musik. Och gör det så bra att dessa tillställningar blivit kult med ditresande entusiaster från hela landet.

Cousin Hans before P-Floyd concert
I år var det jubileum med diverse extrajippon. Den här kvällen dök plötsligt två konstflygare upp och voltade i luften precis ovanför spelplatsen.

Daredevil pilot flying over concert area
Själva konserten var som vanligt en mäktig upplevelse.

P-Floyd concert in Skog
Här är Jan Stumsner själv, spelandes David Gilmour-solon med den äran, och Hans Lundin, utmärkt sångare i bandet.

Jan Stumsner and Hans Lundin in P-Floyd
Det här är en fullkomligt osannolik scen mitt ute i ingenstans. Man viker av från vägen mellan Amsberg och Falun, på en slingrande grusväg som efter en halvmil slutar vara allmän, blir allt smalare och plötsligt slutar i en glänta i skogen med ett hus och en lada. Dit har massor av folk hittat, varav många glatt tältande på en liten äng. Stämningen är hög utan att någon är aspackad, och medelåldern är också hög. Jag såg många tunn- och gråhåriga gelikar.

P-Floyd concert in Skog
Eftersom det var jubileum hade man låtit Grannas A. Olssons hemslöjd i Nusnäs tillverka en trägris i bästa dalahäststil, med kurbits och allt. Den tillverkades i 200 numrerade exemplar och jag köpte nummer 74. Blir naturligtvis oerhört värdefull med tiden...

P-Floyd
Pink Floyd har nog alltid varit mitt absoluta favoritband alla kategorier, men jag lyckades aldrig se dom live medan dom själva spelade. I brist på originalet är P-Floyd en fullgod ersättning!

Hans fru Marianne var sen vänlig nog att ge sig ut i den regniga natten och frakta hem oss två gubbar från rockkonserten. Tack!

I förrgår åkte Eva och jag på minisemester till Östersund. Med Inlandsbanan. Det var en annorlunda och trevlig upplevelse. Tåg hemifrån till Vansbro vid lunchtid, pizza där i åskregn (vi satt inte ute), sen inlandsbanebuss 91 till Mora. Kl 16 avgick den beprövade rälsbussen Y1 med kurs mot Östersund.

Railcar at Inlandsbanan in Mora
Raskt, eller snarare i behaglig takt, tog denna farkost oss rakt ut i Norrlands inlands vildmark. Vi stannade vid banans högsta punkt mitt ute på en myr, och promenerade några minuter in i skogen till ett gammalt björnide.

Highest point of Inlandsbanan
Bear's den at Inlandsbanan
Vädret var molnigt och svalt, på gränsen till regn, men vi satt tappert ute och åt vår beställda kycklingsallad i Sveg.

Food stop at Sveg
Klockan 21 anlände vi till Östersund och promenerade till hotell Emma, där vi bokat rum och fick ett på tredje våningen med trevligt burspråk ut mot gågatan.

Hotel Emma in Östersund
Tvärs över gatan bodde flera katter i en våning. Ibland såg vi dom i fönstren.

Cat in window in Östersund
I går förmiddag strosade vi runt lite i stan i uppehållsväder. Det är fint nere vid Storsjön, som en park med gångvägar och bänkar. Och statyer. Även diverse sjöfåglar trivs där.

Östersund marina
Tern at statue in Östersund
På eftermiddagen tog vi buss ut på Frösön och gick till Sommarhagen. Det är tonsättaren Wilhelm Peterson-Bergers sommarhus, som han senare delen av sitt liv flyttade permanent till. Det ligger vackert med fin utsikt över Storsjön och fjällen bortanför. Om det är klart väder. Det var det inte, men det fanns en tavla som visade ustikten.

Sommarhagen, residence of composer Peterson-Berger
Sommarhagen, residence of composer Peterson-Berger
Ett fint ställe, där vi fick privat guidning av en rar tös. Det hade börjat regna och blåsa, så vi var tydligen dom enda som vågat oss dit. Promenaden tillbaka till bussen kändes en smula höstruskig, faktiskt, med vita gäss på sjön.

Eva in rainstorm at Frösön
Återkomna till hotellet tröstade vi oss på kvällen med en utsökt trerätters på restaurang Dalwhinnie, vägg i vägg med hotellet och inredd i skotsk jaktstil. Men maten var fantastiskt god och servicen utmärkt. Tournedos som huvudrätt...

Tournedos at restaurant Dalwhinnie
I morse var det rätt soligt, men blåsigt och ganska kyligt. Vi tiggde till oss matsäck på hotellet, eftersom frukosten började 7 och tåget gick en minut i sju.

Railcar early in the morning
På resan söderut gjorde man ett frukoststopp i Åsarna efter två timmar.

Rosebay and railcar in Åsarna
Trappan upp till vildmarkskafeet blev uppenbarligen inte som dom tänkt sig, av skyltar och utseende att döma.

Unsuccesful stairs in Åsarna
I Sveg är det meningen att norr- och södergående rälsbuss ska mötas. Idag kom ingen söderifrån. Den hade blivit stående strax söder om Sveg, vid den kombinerade väg- och järnvägsbron.

Combined car and train bridge in Sveg
Man hade en extra vagn med, och någonting hade slutat funka i samordningen mellan motorerna. Dom kanske drog åt varsitt håll... Vårt tåg fick agera räddare i nöden, åka ner och hämta olycksbrodern och bogsera tillbaka upp till stationen i Sveg.

Towing faulty meeting railcars
Drygt en halvtimme försenade fortsatte vi vår färd. Strax söder om Sveg härjade en stor skogsbrand förra sommaren. Den sägs ha varit anlagd.

Woodfire landscape along Inlandsbanan
Idag gick vi inte med till björnidet. I stället letade jag träget efter hjortron på myren, och hittade ett (1)!

Railcar at bear's den
Cloudberry at bear's den
Strax norr om Orsa stannar tåget på bron vid Storstupet, där Ämån rinner i en 40 meter djup ravin. Här finns flottningsrännorna kvar.

Ämån river in Storstupet canyon
I Mora hann vi lagom äta en hamburgare på stationen, innan tåget gick ner till Djurås. Sen blev det 57:an till Mockfjärd och promenad sista biten.

Det var som sagt en trevlig utflykt det här, och jag skulle kunna tänka mig att åka hela sträckan upp till Gällivare. Från Mora tar detta en hel dag. Men det är ett trivsamt och avspänt sätt att färdas.

För att tala om något helt annat har jag köpt två nya prylar. Dels en 4 Gb mp3 (med mera)-spelare,

My new IRiver Clix2 MP3 player
dels har jag köpt en vidvinkeltillsats till kameran. För att neutralisera det långa telet...  Nejdå, snarare för att kunna ta bättre interiörbilder och närbilder med bättre skärpa på bakgrunden. T ex. Och roliga porträttbilder med lite förvrängda proportioner.

Siri through new wide angle lens
I går dök Helena (med mammas och pappas hjärtan i halsgropen) till det berömda vraket S.S Yongala utanför Ayr. Det var jättehäftigt, sa hon efteråt. På vägen ut till vraket såg hon knölvalar hoppa, och under dykningen blev hon förbisimmad av jätterocka och vattenorm. Och såg massor av andra fiskar förstås.

Renoveringen då? Jotack, det går långsamt fram, men ändå fram. I måndags började vi tapetsera matrummet, och blir nog klara i morgon.

Eller på lördag. Godnatt!

Peter

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0