Morgon och kväll
En perfekt dag.
Eva, jag och Jan pallrade oss upp vid sex, gjorde kaffe och mackor och cyklade iväg till Folhammar. Idag försökte jag filma rabbisarna, och det gick inte så bra, men ett hyfsat foto fick jag i alla fall.
Som jag sa i går: Det kan inte finnas mycket som överträffar en tidig sommarmorgon vid Folhammar. Lugnet. Tystnaden. Ljuset. Solen som värmer allt mer.
Och vad är det nu vi sitter och glor på? Jo, bland annat det här.
Ett morgondopp tog vi bland klipporna i lagom svalkande vatten. Sen smakar frukosten bra.
Jag fnattar därefter förstås runt med kamerorna,
medan min förnuftige bror tar det hela mera med ro.
Åter i Ljugarn tar vi lite siesta efter lunch, går sen till Espegards konditori för en traditionell fika. Att man ska se ut så här på bilder i bloggar har jag dock lärt mig nyligen av min dotter.
I kvällningen vände vi åter till Folhammar, medförande grillad kyckling, rosevin, bröd, ost, tomater och en del annat. Kvällen var lika fin som morgonen men ljuset ett helt annat, förstås.
Min hurtige bror hade bestämt sig för att övernatta här under bar himmel och byggde raskt en bivack av liggunderlag, sovsäck, en böjd gren och motorcykelns regnkapell.
Och där är han nu, ensam i den kolsvarta Gotlandsnatten, under en sannolikt fantastisk stjärnhimmel. Lite avundsvärt, men jag vill inte lämna Eva ensam i stugan. Eller också är jag för gammal för sånt där.
I morgon blir det solförmörkelse och enligt prognoserna den sista fina dagen på ett tag.
Eva, jag och Jan pallrade oss upp vid sex, gjorde kaffe och mackor och cyklade iväg till Folhammar. Idag försökte jag filma rabbisarna, och det gick inte så bra, men ett hyfsat foto fick jag i alla fall.
Som jag sa i går: Det kan inte finnas mycket som överträffar en tidig sommarmorgon vid Folhammar. Lugnet. Tystnaden. Ljuset. Solen som värmer allt mer.
Och vad är det nu vi sitter och glor på? Jo, bland annat det här.
Ett morgondopp tog vi bland klipporna i lagom svalkande vatten. Sen smakar frukosten bra.
Jag fnattar därefter förstås runt med kamerorna,
medan min förnuftige bror tar det hela mera med ro.
Åter i Ljugarn tar vi lite siesta efter lunch, går sen till Espegards konditori för en traditionell fika. Att man ska se ut så här på bilder i bloggar har jag dock lärt mig nyligen av min dotter.
I kvällningen vände vi åter till Folhammar, medförande grillad kyckling, rosevin, bröd, ost, tomater och en del annat. Kvällen var lika fin som morgonen men ljuset ett helt annat, förstås.
Min hurtige bror hade bestämt sig för att övernatta här under bar himmel och byggde raskt en bivack av liggunderlag, sovsäck, en böjd gren och motorcykelns regnkapell.
Och där är han nu, ensam i den kolsvarta Gotlandsnatten, under en sannolikt fantastisk stjärnhimmel. Lite avundsvärt, men jag vill inte lämna Eva ensam i stugan. Eller också är jag för gammal för sånt där.
I morgon blir det solförmörkelse och enligt prognoserna den sista fina dagen på ett tag.
Folhammar och lite mer
Trots visst festande i går, och viss ackumulerad sömnbrist, släpade jag mig upp kvart över sex i morse, tog cykeln och trampade norrut (sova kan man göra hemma).
Det var det värt. Tre kilometer ovanför Ljugarn kommer man via den vackra strandskogen till fantastiska klippformationer vid raukområdet i Folhammars naturreservat.
Det är vindstilla och solen blir snabbt allt varmare. Jag älskar att gå omkring här i stillheten, bara med lite vågkluck i håligheter i strandklipporna. Ingen brist på fotomotiv.
Och om man hinner ut före rushen av morgonjoggare kan man se många rabbisar, dvs gotländska vildkaniner. Dom är söta och nyfikna, men skygga, och skuttar snart bort om man kommer för nära. Dom är bruna med en vit tuss på rumpan som syns tydligt när dom hoppar iväg och gömmer sig. Hur gulliga som helst.
I dag åkte Annelie och Lasse hem, och vi följde dom till Visby på eftermiddagen. En mil norr om Visby finns Krusmyntagården, som har en vacker örtagård, ett trevligt fik och en butik med allehanda teer, kryddblandningar och annat smått och gott. Här stod också en gammal bubbla återanvänd som blomlåda.
Medan dom andra gav sig in på en svettig shoppingvända i turistvimlet i Visby, strosade jag i små gränder lite vid sidan om. Fiskargränd med sina rosor är den mest kända.
I botaniska trädgården finns svalka under stora träd av en massa olika sorter. Där finns också mängder av blommor, i synnerhet rosor.
Jag hittade även röda näckrosor i en damm. Såna finns i vilt tillstånd bara i Fagertärn i Tiveden, vad jag vet.
Så blev det avslutningsmiddag på restaurang Köpmannen, mitt i smeten på Adelsgatan. I kväll är vi rätt trötta, ska lägga oss tidigt och har ambitionen att gå upp tidigt i morgon för en ny tur till Folhammar. Vädret har varit perfekt sen vi kom hit, och två fina dagar till utlovas innan lågtrycken är tillbaka i normala rutiner. Så det gäller att ta vara på det som bjuds.
Det var det värt. Tre kilometer ovanför Ljugarn kommer man via den vackra strandskogen till fantastiska klippformationer vid raukområdet i Folhammars naturreservat.
Det är vindstilla och solen blir snabbt allt varmare. Jag älskar att gå omkring här i stillheten, bara med lite vågkluck i håligheter i strandklipporna. Ingen brist på fotomotiv.
Och om man hinner ut före rushen av morgonjoggare kan man se många rabbisar, dvs gotländska vildkaniner. Dom är söta och nyfikna, men skygga, och skuttar snart bort om man kommer för nära. Dom är bruna med en vit tuss på rumpan som syns tydligt när dom hoppar iväg och gömmer sig. Hur gulliga som helst.
I dag åkte Annelie och Lasse hem, och vi följde dom till Visby på eftermiddagen. En mil norr om Visby finns Krusmyntagården, som har en vacker örtagård, ett trevligt fik och en butik med allehanda teer, kryddblandningar och annat smått och gott. Här stod också en gammal bubbla återanvänd som blomlåda.
Medan dom andra gav sig in på en svettig shoppingvända i turistvimlet i Visby, strosade jag i små gränder lite vid sidan om. Fiskargränd med sina rosor är den mest kända.
I botaniska trädgården finns svalka under stora träd av en massa olika sorter. Där finns också mängder av blommor, i synnerhet rosor.
Jag hittade även röda näckrosor i en damm. Såna finns i vilt tillstånd bara i Fagertärn i Tiveden, vad jag vet.
Så blev det avslutningsmiddag på restaurang Köpmannen, mitt i smeten på Adelsgatan. I kväll är vi rätt trötta, ska lägga oss tidigt och har ambitionen att gå upp tidigt i morgon för en ny tur till Folhammar. Vädret har varit perfekt sen vi kom hit, och två fina dagar till utlovas innan lågtrycken är tillbaka i normala rutiner. Så det gäller att ta vara på det som bjuds.
Stora Karlsö
Det är drygt 40 år sen jag var här. I mitten på sextiotalet var jag och min bror med mamma på Gotland några somrar i en lånad stuga, och då var vi till Stora Karlsö. På senare år har vi åkt till Lilla Karlsö några gånger, men i år finns ingen skeppare som fraktar dit turister. Därför blev det en utflykt till den större av öarna.
Båtturen från Klintehamn tar en halvtimme. Bryggan på ön ligger i en vacker bukt med höga klintar på sidorna.
Vi följde med på en guidad rundvandring men tappade rätt snart tråden i guidningen i jakt på fotomotiv. Jag tog bara filmkamera med mig, så bilderna här är tagna av broder Jan och svåger Lars, och publiceras med deras benägna medgivande.
Att hitta fotomotiv var nu inte särskilt svårt. Snarare tvärtom. Fyren på nordvästra klinten är omgiven av branta klippor och stränder med massor av häckande sjöfåglar, framför allt sillgrisslor och tordmular.
Ön är i princip ett naturreservat och man får inte gå nära stränderna på de flesta ställen. Vid fyren dök det till vår förvåning upp en bil.
Det finns ingen fyrvaktare nuförtiden, men ön ägs av en jaktvårdsförening och antagligen används fyrvaktarens bostad som sommarstuga. Och det är en bit från hamnen hit upp. Man kan undra om denna Volvo fraktas iland för besiktning en gång per år.
Fåglar finns i stort antal. Vi fick lära oss att skarven sitter och breder ut vingarna för att torka dom. Dom har nämligen inte feta fjädrar som andra sjöfåglar utan blir blöta inpå skinnet i vattnet.
Här finns, förutom grottan Stora Förvar, roliga klippformationer som den här "hålvägen".
Jag hade ingen stillbildskamera med mig, för att kunna ägna mig helt åt filmning. Vilket jag gjorde med min "SteadyCam" byggd av skrot. Fungerar hyfsat att göra kameraåkningar till fots med.
Det fanns även småsaker värda att titta närmare på.
Eva och hennes syster Annelie ägnade dagen åt loppisar och kaféer på södra Gotland, medan vi grabbar var på äventyrsresa.
På kvällen åt vi gott på strandrestaurangen i Ljugarn tillsammans med Tommy, Kristina och Roffe. Tommy och Roffe är kusiner till Eva. Tommy och hans fru Kristina har nyligen skaffat ett sommarhus i Ljugarn, och det var förstås kul att träffas. Maten var god och kvällen skön, alldeles vid badstranden.
Båtturen från Klintehamn tar en halvtimme. Bryggan på ön ligger i en vacker bukt med höga klintar på sidorna.
Vi följde med på en guidad rundvandring men tappade rätt snart tråden i guidningen i jakt på fotomotiv. Jag tog bara filmkamera med mig, så bilderna här är tagna av broder Jan och svåger Lars, och publiceras med deras benägna medgivande.
Att hitta fotomotiv var nu inte särskilt svårt. Snarare tvärtom. Fyren på nordvästra klinten är omgiven av branta klippor och stränder med massor av häckande sjöfåglar, framför allt sillgrisslor och tordmular.
Ön är i princip ett naturreservat och man får inte gå nära stränderna på de flesta ställen. Vid fyren dök det till vår förvåning upp en bil.
Det finns ingen fyrvaktare nuförtiden, men ön ägs av en jaktvårdsförening och antagligen används fyrvaktarens bostad som sommarstuga. Och det är en bit från hamnen hit upp. Man kan undra om denna Volvo fraktas iland för besiktning en gång per år.
Fåglar finns i stort antal. Vi fick lära oss att skarven sitter och breder ut vingarna för att torka dom. Dom har nämligen inte feta fjädrar som andra sjöfåglar utan blir blöta inpå skinnet i vattnet.
Här finns, förutom grottan Stora Förvar, roliga klippformationer som den här "hålvägen".
Jag hade ingen stillbildskamera med mig, för att kunna ägna mig helt åt filmning. Vilket jag gjorde med min "SteadyCam" byggd av skrot. Fungerar hyfsat att göra kameraåkningar till fots med.
Det fanns även småsaker värda att titta närmare på.
Eva och hennes syster Annelie ägnade dagen åt loppisar och kaféer på södra Gotland, medan vi grabbar var på äventyrsresa.
På kvällen åt vi gott på strandrestaurangen i Ljugarn tillsammans med Tommy, Kristina och Roffe. Tommy och Roffe är kusiner till Eva. Tommy och hans fru Kristina har nyligen skaffat ett sommarhus i Ljugarn, och det var förstås kul att träffas. Maten var god och kvällen skön, alldeles vid badstranden.
Ljugarn
Detta är inte namnet på en person som tar lättvindigt på sanningen, utan en ort på sydöstra Gotland. Dit åkte vi igår undan åskvädren på fastlandet och inledde omedelbart med ett kvällsdopp i det ganska ljumma (22 grader) havet. Helt underbart.
Svågern Lars som anslöt i Nynäshamn var lika entusiastisk. Skönare än när han sist badade i havet. I januari. Sa han.
Broder Janne anlände framåt midnatt per mc. I morse träffades vi tre för ett morgondopp på samma ställe. Lika skönt, och det var vindstilla. Ovanligt på Gotland.
Så det blev en rejäl morgonpromenad sen, med rika tillfällen att använda kameran.
Några levande själar var redan vakna.
Ljugarn har en härlig sandstrand och det blev flera dopp under dagen. Man får dock se till så man inte trampar på någon taggig nyponros på vägen från vattnet när man går barfota.
En liten utflykt blev det också, 15 km norröver, till Katthammarsvik och fika vid den fina gamla Katthamra gård.
Bloggningen sker nu via mobilen som har rätt halvdan täckning här, för det går seeeegt. Så det få bli korta inlägg. Återkommer efter morgondagens äventyr.
Svågern Lars som anslöt i Nynäshamn var lika entusiastisk. Skönare än när han sist badade i havet. I januari. Sa han.
Broder Janne anlände framåt midnatt per mc. I morse träffades vi tre för ett morgondopp på samma ställe. Lika skönt, och det var vindstilla. Ovanligt på Gotland.
Så det blev en rejäl morgonpromenad sen, med rika tillfällen att använda kameran.
Några levande själar var redan vakna.
Ljugarn har en härlig sandstrand och det blev flera dopp under dagen. Man får dock se till så man inte trampar på någon taggig nyponros på vägen från vattnet när man går barfota.
En liten utflykt blev det också, 15 km norröver, till Katthammarsvik och fika vid den fina gamla Katthamra gård.
Bloggningen sker nu via mobilen som har rätt halvdan täckning här, för det går seeeegt. Så det få bli korta inlägg. Återkommer efter morgondagens äventyr.
Älvkväll
När kära dottern uppmanar gamla farsan att hänga med ner till älven och ta med en öl och en gitarr - då säger man inte nej.
Det är lite igenväxt i trappan i backen men vi tar oss utför branten just när solen ska gå ner, lite före klockan tio.
Det är fint härnere, med spegelblankt vatten och därbortom en tjusig solnedgång. Ölen smakar bra (ja, jag får smaka lite!).
Helenas repertoar på gitarren omfattar två låtar: Lille katt, som hon nödtorftigt kan klinka med valhänta ackord. Och Blackbird, där hon använder avancerat fingerspel á la originalet. Imponerande.
Min egen repertoar har falnat en smula med åren, eftersom jag spelar så sällan numera. Särskilt texterna är svåra att komma ihåg. Vi stapplar oss igenom några örhängen som Visa i Molom, Yesterday och As tears go by. Och Helena snor kameran medan jag försöker fäkta bort mygg och knott samtidigt som jag klinkar och nynnar sånt jag halvt glömt bort.
Det är en fin kväll och en fin stund vid älven. I morgon bär Helena av till Göteborg eftersom hon inte har ro att vara hemma längre. En eller annan kompis finns ju söderöver.
Några äkta älvor ser jag inte, men Helena har framgångsrikt dansat som älva på flottbron i Österfors för några år sen, så hon duger alldeles utmärkt.
Det är lite igenväxt i trappan i backen men vi tar oss utför branten just när solen ska gå ner, lite före klockan tio.
Det är fint härnere, med spegelblankt vatten och därbortom en tjusig solnedgång. Ölen smakar bra (ja, jag får smaka lite!).
Helenas repertoar på gitarren omfattar två låtar: Lille katt, som hon nödtorftigt kan klinka med valhänta ackord. Och Blackbird, där hon använder avancerat fingerspel á la originalet. Imponerande.
Min egen repertoar har falnat en smula med åren, eftersom jag spelar så sällan numera. Särskilt texterna är svåra att komma ihåg. Vi stapplar oss igenom några örhängen som Visa i Molom, Yesterday och As tears go by. Och Helena snor kameran medan jag försöker fäkta bort mygg och knott samtidigt som jag klinkar och nynnar sånt jag halvt glömt bort.
Det är en fin kväll och en fin stund vid älven. I morgon bär Helena av till Göteborg eftersom hon inte har ro att vara hemma längre. En eller annan kompis finns ju söderöver.
Några äkta älvor ser jag inte, men Helena har framgångsrikt dansat som älva på flottbron i Österfors för några år sen, så hon duger alldeles utmärkt.
Sommar, sommar...
Puh. Det har varit mycket nu ett tag. Men semestern har startat och idag är första dagen jag har känt att jag är ledig och inte måste göra någonting. Skönt.
För några veckor sen var det studentfirande i Sundsvall när min brorsdotter klämde på sig vita mössan och behängdes med blommor och en massa prylar. Kul.
För ca 30 år sen var jag här vid Hedbergska skolan och såg både bror och mor (som vuxenstuderande) också ta studenten. Tiden har en benägenhet att gå.
Matilda blev i alla fall vederbörligen uppvaktad, bland annat med lite mousserande dryck som öppnades i sommarkvällningen.
Hos broder Janne brukar jag alltid ta en fotorunda i trädgården i jakt på fina motiv. Han har en gammal bagarstuga med röd timmervägg som mörknat av väder och vind, och den är dekorativ bakgrund till lupiner och en vacker gul blomma som jag inte känner till namnet på. Någon sorts lilja, kanske.
Uppe i backen återstår några liljekonvaljer, som sjunger på sista versen för säsongen.
Den här bilden får jag väl tillägna Valiers son, kallad Lille Tom Valier. Se fader Valiers kommentar nr 2 under det här inlägget.
Midsommarvädret var som vanligt ganska risigt, men efter en av kvällsskurarna dök en kraftig regnbåge upp.
Jag spände telet till det yttersta i hopp om att skönja krukan av guld. Det lyckades inte, men bilden fick en skönt ljus, tycker jag.
Nu i helgen var det dags att bege sig till bror i Sundsvall igen, för nu fyllde han år. Femtio, närmare bestämt.
En bra present när man på allvar träder in i gubbåldern är ju whisky. Det här är den exklusiva svenska (!) whiskyn Box. Den avsmakades i liten mängd (när gästerna gått) och visade sig vara utomordentligt stark och smakrik.
Och det är kutym att hitta på lite bus, vilket bland annat tog sig uttryck i en tidigt på morgonen uppriggad skylt gällande sagde bror.
Det tutades en del under dagen, och när vi på kvällen tog ner eländet ansträngde han sig tappert att efterlikna sin egen surströmmingsmin.
Efter detta - i dag alltså - känner jag som sagt att semestern har börjat. Jag har tid att skriva i bloggen igen, och att ta fler blombilder.
När vi kom hem i går hade vår snälla granne och kattvakt satt in ett par enorma pioner på diskbänken.
I dag gick jag och förevigade några av jätteexemplaren på plats i hennes trädgård.
Avslutningsvis en bild från djupet av beståndet med praktlysing, som sprider sig som ogräs i rabatten men gärna får göra det, eftersom det hindrar fulare ogräs från att sticka upp (bokstavligt).
När jag nu försöker publicera detta inlägg på bloggen funkar det inte. Det har väl med den beramade uppdateringen av bloggverktyget att göra, antar jag. Bildhanteringen var ju märkbart annorlunda nu.
Om detta inte dykt upp onsdag morgon får jag väl författa ett argt men korrekt mail till supporten.
(Tillägg 080709: Nä, det funkade inte i morse heller. Jag mailade supporten, som vid lunchtid svarade att problemet var löst.)
För några veckor sen var det studentfirande i Sundsvall när min brorsdotter klämde på sig vita mössan och behängdes med blommor och en massa prylar. Kul.
För ca 30 år sen var jag här vid Hedbergska skolan och såg både bror och mor (som vuxenstuderande) också ta studenten. Tiden har en benägenhet att gå.
Matilda blev i alla fall vederbörligen uppvaktad, bland annat med lite mousserande dryck som öppnades i sommarkvällningen.
Hos broder Janne brukar jag alltid ta en fotorunda i trädgården i jakt på fina motiv. Han har en gammal bagarstuga med röd timmervägg som mörknat av väder och vind, och den är dekorativ bakgrund till lupiner och en vacker gul blomma som jag inte känner till namnet på. Någon sorts lilja, kanske.
Uppe i backen återstår några liljekonvaljer, som sjunger på sista versen för säsongen.
Den här bilden får jag väl tillägna Valiers son, kallad Lille Tom Valier. Se fader Valiers kommentar nr 2 under det här inlägget.
Midsommarvädret var som vanligt ganska risigt, men efter en av kvällsskurarna dök en kraftig regnbåge upp.
Jag spände telet till det yttersta i hopp om att skönja krukan av guld. Det lyckades inte, men bilden fick en skönt ljus, tycker jag.
Nu i helgen var det dags att bege sig till bror i Sundsvall igen, för nu fyllde han år. Femtio, närmare bestämt.
En bra present när man på allvar träder in i gubbåldern är ju whisky. Det här är den exklusiva svenska (!) whiskyn Box. Den avsmakades i liten mängd (när gästerna gått) och visade sig vara utomordentligt stark och smakrik.
Och det är kutym att hitta på lite bus, vilket bland annat tog sig uttryck i en tidigt på morgonen uppriggad skylt gällande sagde bror.
Det tutades en del under dagen, och när vi på kvällen tog ner eländet ansträngde han sig tappert att efterlikna sin egen surströmmingsmin.
Efter detta - i dag alltså - känner jag som sagt att semestern har börjat. Jag har tid att skriva i bloggen igen, och att ta fler blombilder.
När vi kom hem i går hade vår snälla granne och kattvakt satt in ett par enorma pioner på diskbänken.
I dag gick jag och förevigade några av jätteexemplaren på plats i hennes trädgård.
Avslutningsvis en bild från djupet av beståndet med praktlysing, som sprider sig som ogräs i rabatten men gärna får göra det, eftersom det hindrar fulare ogräs från att sticka upp (bokstavligt).
När jag nu försöker publicera detta inlägg på bloggen funkar det inte. Det har väl med den beramade uppdateringen av bloggverktyget att göra, antar jag. Bildhanteringen var ju märkbart annorlunda nu.
Om detta inte dykt upp onsdag morgon får jag väl författa ett argt men korrekt mail till supporten.
(Tillägg 080709: Nä, det funkade inte i morse heller. Jag mailade supporten, som vid lunchtid svarade att problemet var löst.)
