Nationaldagsmorgon
Nej, så här var det. En av våra katter, Agaton (Agge) hoppar kl 05:23 upp i vår säng, just inkommen via kattluckan, varvid min från Särna igår hemkomna kära hustru sömnigt men argt observerar att han är ännu lortigare än vanligt. Dammig, skräpig, och - hur det nu kan komma sig i torkan - lerig.
Av outgrundlig anledning faller det på min lott att omedelbart göra något åt det. Katter går inte att tvätta, än mindre duscha, än mindre Agge (vi har försökt och belönats med en rik flora av klösmärken). Den näst bästa metoden är att blöta en handduk i varmt vatten och torka pälsen med den. Frottera bort smutsen, liksom. Det fungerar hjälpligt. En stund, tills Agge tappar tålamodet och beger sig utom räckhåll.
Nöjd med min insats lägger jag mig igen. Någon minut senare går larmet ånyo. Ulkningar från korridoren. Lotten visade sig vara en dubbellott. Jag störtar upp, lagom för att hitta en stor laddning halvsmält sork på golvet. Bara en mindre del kom på mattan. Alltid något att vara tacksam för. Hushållspapper för att ta upp den kroppsvarma geggan, ett blött hushållspapper för att snygga till mattkanten så gott det går.
Sängen igen, skönt. Agge gör mig sällskap, nu någorlunda ren. Och nykräkt.
Kort därefter går larmet en tredje gång. Agge har en mask i stjärten. Sorkätande katter får oundvikligt bandmask, och efter någon tid lossnar segment av dessa och kryper ut ur rumpan. Ser ut som små risgryn. Äckligt? Javisst. Precis vad man längtar efter i sängen på morgonen. Fick jag en trippellott (Triss?) eller? Rusar upp en tredje gång, hämtar toapapper och avlägsnar muttrande risgrynet.
Vi älskar våra katter, men det finns tillfällen då man älskar dom aningen mindre.
Nu är jag klarvaken och beslutar mig för att gå upp och börja städa.
????
Kära dottern Helena kommer hem i morgon, efter 16 månaders antipodisk vistelse, och hennes rum, som under bortvaron fungerat som skräpförråd i vårt i förhållande till ägodelsmängden alldeles för trånga hus, bör röjas så hon känner sig välkommen hem (du är väldigt välkommen hem, gumman!).
Och idag har SMHI hotat med årets varmaste dag, kanske över 30 grader.
Alltså, intalar jag mig, är det bättre att göra ett tidigt städryck innan det blir för varmt, och kompensera med en siesta i eftermiddagshettan. Sagt och gjort.
I alla fall sagt.
Ska bara kolla lite i datorn först. Helena har just skrivit sitt sista blogginlägg från Australien. Fröken Wallenberg har åstadkommit ett nytt häpnadsväckande avslöjande, nu om piloters kokkonst. En klockren förklaring till alla undringar man haft om denna yrkesgrupps dolda förehavanden!
Plötsligt har det gått över två timmar. Nåja, det är inte skönt att sitta vid datorn heller om det är för varmt. Bra att få det gjort åtminstone, före siestan.
Men nu ska jag ta och sopa av verandan i alla fall. På dagen i solgasset blir den som en bastu, så då är det omöjligt att vistas där. Sabla värme! (För drygt 14 dagar sen snöade det. Men det vore ju tråkigt med samma väder jämt.)
Och en ny stor utmaning har tornat upp sig: Att ge Agge maskmedicin. Det är ett projekt av samma kaliber som att duscha honom. Wish us luck.
Eder välorganiserade och disciplinerade
Peter
P.S. Gäääsp....
Ja huga, jag känner igen alltihop (dessvärre)! Både kräk - som de ALLTID måste lägga på mjukt underlag, mattor, soffor, klädesplagg som råkat hamna på golvet o dyl.- levande riskornen, och en hårrem full av sand å löv.
Sedan tillkommer sådant som att de ska sitta på en så fort man intar något som liknar stilla position. Knyta skor? Katt i knä. Sitta på toa - katt i knä. JOBBA VID DATORN - KATT I KNÄ MED TASSAR PÅ CAPSLOCKEN ELLER I VÄRSTA FALL: DELETEN!
Närstående två har ett smart knep när det gäller mediciner: Man lindar in katten som en mumie i en handduk. Bara ansiktet ska sticka fram, och det måste sitta tajt! Det blir som ett skruvstäd och katten kan varken klösa, sprattla eller kränga. Det fungerar fantastiskt! Sedan bänder en person upp munnen och den andra slänger snabbt in tabletten. Sedan stänger man till om munnen och masserar halsen för att framtvinga en sväljreflex. Det funkar på två av mina 3 katter (den tredje luras och fejksväljer, två minuter senare glider tabletten fram under tungan och ut på golvet.)
Det bästa med handduksmumiepaketet är att katterna inte verkar uppleva det som att människan håller fast dem. De blir lugna ungefär som när man håller i nackskinnet, då också en slags uppgiven lugn infinner sig.
Lycka till!
Mumiemetoden låter lovande; den ska vi absolut prova!
Och katter vid datorn... En av våra är som mest enträgen och fordrande just när man satt sig vid datorn för att göra nytta. (Nåja, han kanske förstår att det bara är lek). Han kliver fram och tillbaka över tangentbordet, ivrigt jamande, och datorn utför ibland märkliga manövrer och saker händer på skärmen av hans tasstryckande.
Man kan inte lägga in bilder i kommentarer, tror jag, så jag petar in en bild i ett nytt inlägg ovan. Den kan man inte undanhålla någon kattälskare...
Nu låter jag som en jobbig tävlingsinriktad mamma, det får vara. Till skillnad från Fröken Wallenbergs katt(er) spyr min katt bara utomhus eller på golvet. Varje gång inomhus har det varit på ett golv som är mycket enkelt att snabbt torka av, och mina kläder täcker ändå ganska stora ytor av lägenheten. Och den här kommentaren tillför ingenting förstås. Förutom att jag äger superkatten. Och att ni skall vara avundsjuka. Om ni vill.
Jädra Chris. OS-medaljör i välartat kräks.
Jag ska dopa mina katter. De kommer att börja kräkas upp guldägg direkt i min plånbok. Vad sa du nu då, Neumann???
