Björnmöte
Helena föreslog en tur till Orsa Björnpark idag. Bra förslag. Innan vi kom iväg upptäckte vi dock att grannens häst fått ett föl.
En vecka gammal är denna ljuvliga lilla varelse.
I björnparken finns tigrar. som jag sett förut. Men det hade inte Helena.
I år har djurparken öppnat en polaravdelning med isbjörnar.
Jag ska väl erkänna att dom här två bilderna är fusk. Jag har fotograferat fotografier som fanns i utställningsbyggnaden.
Dom två isbjörnar som finns på riktigt här höll sig på avstånd i det stora hägnet, så jag fick krama ur det som gick ur mitt tele.
En smula underligt med en sån här bamse mitt i lingonriset. Men det fanns en rejäl snöhög inom räckhåll, trots sommarsolständet i morgon.
Man kan tycka vad man vill om djur i djurpark, men för tigrarna och isbjörnarna här kan det vara räddningen för deras art på sikt att slippa jagas, och få äta giftfri mat. Människan är utan tvekan det värsta rovdjuret, inte bara som jägare utan också för att vi systematiskt förstör miljö och klimat för allt som försöker leva på jorden.
Helena hittade i alla fall en isbjörn i lagom format att leka med. Den hade handtag och hjul.
Det gällde att nosa upp var sälar gömde sig under isen. Nåja...
Mer prilligheter fanns i souvenirshopen. Något marknadsföringsgeni har kommit på följande lysande idé.
Hur som helst är Orsa Björnpark ett fint ställe, och utsikten från högsta punkten mot Orsasjön och Siljan där bortom, är fantastisk.
Och vädret hade vi tur med. Regnet gav sig när vi klev in genom entren, och började igen när vi gick ut. Bra ordnat.
En vecka gammal är denna ljuvliga lilla varelse.
I björnparken finns tigrar. som jag sett förut. Men det hade inte Helena.
I år har djurparken öppnat en polaravdelning med isbjörnar.
Jag ska väl erkänna att dom här två bilderna är fusk. Jag har fotograferat fotografier som fanns i utställningsbyggnaden.
Dom två isbjörnar som finns på riktigt här höll sig på avstånd i det stora hägnet, så jag fick krama ur det som gick ur mitt tele.
En smula underligt med en sån här bamse mitt i lingonriset. Men det fanns en rejäl snöhög inom räckhåll, trots sommarsolständet i morgon.
Man kan tycka vad man vill om djur i djurpark, men för tigrarna och isbjörnarna här kan det vara räddningen för deras art på sikt att slippa jagas, och få äta giftfri mat. Människan är utan tvekan det värsta rovdjuret, inte bara som jägare utan också för att vi systematiskt förstör miljö och klimat för allt som försöker leva på jorden.
Helena hittade i alla fall en isbjörn i lagom format att leka med. Den hade handtag och hjul.
Det gällde att nosa upp var sälar gömde sig under isen. Nåja...
Mer prilligheter fanns i souvenirshopen. Något marknadsföringsgeni har kommit på följande lysande idé.
Hur som helst är Orsa Björnpark ett fint ställe, och utsikten från högsta punkten mot Orsasjön och Siljan där bortom, är fantastisk.
Och vädret hade vi tur med. Regnet gav sig när vi klev in genom entren, och började igen när vi gick ut. Bra ordnat.
Midsommar, nästan...
I dag är det midsommarafton och regnet ligger stabilt och snurrar över oss. Tur att jag fick chansen att vara med om en fin svensk sommarkväll vid sjön Väsman i förrgår.
Det var min uppdragsgivare på jobbet som ordnat en liten träff för de som jobbar åt henne. Det blev en härlig kväll med god mat och vindstilla. När solen sken var det riktigt skönt, och klar midsommarkänsla.
Jag ska väl på med regnstället nu och plaska bort till affärn för inköp av lite grillstoff. I fall det tillfälligt skulle hålla uppe mot kvällen.
Men regnradarbilderna ger inte mycket hopp. Den här klunsen ligger i stort sett stilla över Dalarna. Ju rödare, ju kraftigare regn. Trakterna runt Siljan (söder om Mora) lär väl ha bland flest midsommarfirare per kvadratmeter i landet, och där håller det inte uppe, precis.
Det var min uppdragsgivare på jobbet som ordnat en liten träff för de som jobbar åt henne. Det blev en härlig kväll med god mat och vindstilla. När solen sken var det riktigt skönt, och klar midsommarkänsla.
Jag ska väl på med regnstället nu och plaska bort till affärn för inköp av lite grillstoff. I fall det tillfälligt skulle hålla uppe mot kvällen.
Men regnradarbilderna ger inte mycket hopp. Den här klunsen ligger i stort sett stilla över Dalarna. Ju rödare, ju kraftigare regn. Trakterna runt Siljan (söder om Mora) lär väl ha bland flest midsommarfirare per kvadratmeter i landet, och där håller det inte uppe, precis.
Lördagsevenemang
Igår var jag på två utomhusevenemang i typiskt svenskt sommarväder, dvs ihållande regn. Men det var kul ändå.
Lars-Erik, grundaren av företaget jag jobbar på, är nästan lika gammal som jag och fyller alltså jämnt i sommar. Nu hade hans dotter och några till från firman ordnat ett rejält överraskningsparty. Första evenemanget var en tur i rallybil i skogarna utanför Ludvika.
Vi fraktade dit honom, och förväntansfull klev han in i den startberedda bilen, som innehöll en omsorgsfullt overall- och hjälmförsedd förare, som talade med stark finländsk brytning.
"Jak är lit nervös... Har int sört denna vägen tidgare", sa föraren och plockade fram varsin burk australiskt öl åt dem. De förväntansfulla åskådarna runtomkring jublade. Alla utom Lars-Erik visste vem föraren var. Titta på filmen så får du veta.
Nå, det blev som ni såg en åktur med riktig rallyförare också, och Lars-Erik var mer än nöjd. Men den allra bästa överraskningen tror jag var att sonen Johan kommit hem från andra sidan jorden för att gratulera pappa. Dom träffas i bästa fall en gång per år.
Därpå följde fest i partytältet hemma hos dottern. Regnet smattrade ihärdigt mot plasten och gräsgolvet blev allt vattensjukare.
Jag övergav efter ett tag detta sjunkande skepp för nästa evenemang, som tilldrog sig på flottbron i Österfors, en liten by vid älven i Gagnef. De senaste tolv åren, halv tolv på natten lördagen före midsommar, fylls bron av vitklädda, dansande skepnader. Denna älvdans är en säregen och storslagen upplevelse.
Helena var med och dansade, trots att hon vuxit ur dansskolan. Men hon var välkommen att delta ändå. Det regnade och blåste, så alla töserna blev snabbt genomblöta om strumpfötterna och frös rätt rejält i den tolvgradiga, blöta och blåsiga svenska sommarnatten. Men dom genomförde tappert det halvtimmeslånga programmet och vi åskådare, som pälsat på oss vinterkläder med regnställ utanpå, kunde som vanligt avnjuta en storartad föreställning.
P.S Jag är aningen stolt att jag lyckades få in filmen i rätt format på YouTube den här gången. Originalfilmen, inklusive en del bortklippta scener, kommer väl med på nån DVD så småningom...
Lars-Erik, grundaren av företaget jag jobbar på, är nästan lika gammal som jag och fyller alltså jämnt i sommar. Nu hade hans dotter och några till från firman ordnat ett rejält överraskningsparty. Första evenemanget var en tur i rallybil i skogarna utanför Ludvika.
Vi fraktade dit honom, och förväntansfull klev han in i den startberedda bilen, som innehöll en omsorgsfullt overall- och hjälmförsedd förare, som talade med stark finländsk brytning.
"Jak är lit nervös... Har int sört denna vägen tidgare", sa föraren och plockade fram varsin burk australiskt öl åt dem. De förväntansfulla åskådarna runtomkring jublade. Alla utom Lars-Erik visste vem föraren var. Titta på filmen så får du veta.
Nå, det blev som ni såg en åktur med riktig rallyförare också, och Lars-Erik var mer än nöjd. Men den allra bästa överraskningen tror jag var att sonen Johan kommit hem från andra sidan jorden för att gratulera pappa. Dom träffas i bästa fall en gång per år.
Därpå följde fest i partytältet hemma hos dottern. Regnet smattrade ihärdigt mot plasten och gräsgolvet blev allt vattensjukare.
Jag övergav efter ett tag detta sjunkande skepp för nästa evenemang, som tilldrog sig på flottbron i Österfors, en liten by vid älven i Gagnef. De senaste tolv åren, halv tolv på natten lördagen före midsommar, fylls bron av vitklädda, dansande skepnader. Denna älvdans är en säregen och storslagen upplevelse.
Helena var med och dansade, trots att hon vuxit ur dansskolan. Men hon var välkommen att delta ändå. Det regnade och blåste, så alla töserna blev snabbt genomblöta om strumpfötterna och frös rätt rejält i den tolvgradiga, blöta och blåsiga svenska sommarnatten. Men dom genomförde tappert det halvtimmeslånga programmet och vi åskådare, som pälsat på oss vinterkläder med regnställ utanpå, kunde som vanligt avnjuta en storartad föreställning.
P.S Jag är aningen stolt att jag lyckades få in filmen i rätt format på YouTube den här gången. Originalfilmen, inklusive en del bortklippta scener, kommer väl med på nån DVD så småningom...
