Peters funderingar

I helgen var jag på trevlig teambuilding med Loxodontagänget på Limbygården i Grönklitt ovanför Orsa. Under och mellan regnskurarna utsattes vi för diverse övningar som alla var tänkta att lära oss något om vår förmåga att samarbeta. Och brister i denna förmåga...

En del gick jättebra, annat inte alls så bra. Det här pusslet löste vi dock på rekordtid, enligt våra ledare. Man fick hjälpas åt men inte säga ett knyst (vilket var det svåraste)


På kvällen var det mat och fest i sann Loxis-anda. Loxisandan innebär bland annat att alla har kul och att dom sista kommer i säng framåt fem på morgonen. Och ja, vårt företagsnamn är det latinska namnet på afrikansk elefant, därav titelns inledning.

Övriga djur då? Jo, på söndagen kunde jag inte låta bli att gå in på Björnparken som ligger alldeles i närheten. Jag var där för 12 år sen men nu har dom byggt ut rejält. Jag hade tur att få se alla sorters djur som fanns där, utom uvarna.

Vargarna var svårast och avlägsnast. Men hela flocken kom travande en och en, långt borta i det stora hägnet, just när jag skulle gå ut från parken.


Järven fick jag se en kort stund på nära håll, men det är svårt att fotografera genom stängsel.


Lodjuren hade halvstora ungar som var fullkomligt oemotståndliga. Ungarna var lite större än en vanlig huskatt, men med enormt breda tassar. Vilka ljuvliga varelser!



Dom fick syn på en ekorre i ett träd och tofsöronen spetsades extra mycket.

Björnar finns det gott om på det här stället, och dom väldiga bjässarna från Kamtjatka är ganska nya svenska medborgare. Dom låg och slöade, men lär bli tre meter höga när dom reser sig på bakbenen.


En vanlig brun björnmamma hade tre halvstora ungar och där gick man ut på en ramp ovanför hägnet.


Det närmade sig matdags och en av ungarna satt på baken, tittade bedjande upp mot oss åskådare och brummade bevekande för att vi skulle förstå hur hungrig han var.



Så kom maten som bestod av jättepellets (finns såna på Konsum?), äpplen, morötter och hela limpor. Kalaset började.

Det roliga var att en räv dök upp och gjorde flera framsmygningar för att norpa åt sig något för egen del. Närmaste björnunge körde hela tiden bort den, men till sist lyckades räven snappa åt sig en hel limpa och smita iväg, till publikens jubel.



Nyast i parken är två enorma sibiriska tigrar, som anlände bara för två månader sen. Utrotningshotade som dom är, kan avel i djurparker vara deras enda räddning på sikt.




Magnifika och mäktiga djur. Dom två timmarna i parken var en stark naturupplevelse. Den ligger högt med fantastisk utsikt, och på hemvägen åkta jag fram till Fryksåsens fäbod, med fin vy över Orsasjön och Siljan bortom den.


Dagarna går, men....   Felix, min Felix, varför finns du inte hos oss?? Det är så förfärligt tomt, även om den akuta sorgen har lättat lite. Jag har tänt ljus varje kväll där borta vid älvbackskanten. Det är han värd, lillgubben.

För att avrunda och återknyta till Loxodonta tipsade Christina mig om Facebook. Jag registrerade mig, tycker att det hela verkar rätt rörigt, men funktionen för fotoalbum är rätt bra. Där har jag lagt in lite mer bilder. Länk till mina album på facebook. Det kan hända att inloggning krävs, men om du själv är registrerad på Facebook bör det funka om du loggar in.