Naturens under
Vår numera traditionella (vi var på samma ställe förra året) höstkickoff innehåller en hel del trevligheter i form av gruppövningar, god mat (och dryck) och trevligt umgänge. Det här är verkligen ett bra gäng att jobba i!
I år fick vi bl a ta oss runt en terrängbana i grupp om fyra personer, med hjälp av tre däck, och utan att nudda marken. Inte alldeles lätt. 
Nuddade man marken fick en i gruppen fortsätta med ögonbindel.
Efter varje övning hade vi diskussion med övningsledaren hur vi hade lyckats samarbeta och lösa problemet. En del ros, men eftersom vi alla i ivern att lösa uppgiften glömmer teorin så blev det en del ris också. Lärorikt.
För att avgöra vilka som skulle få 1. Duka och göra i ordning middag 2. Duka av och processa all disk genom snabbdiskmaskinen och 3. Göra frukost dagen efter, anordnades femkamp. Vinnaren fick välja först.
En gren var stövelkast, där man skulle kasta stöveln mellan benen, framåt över huvudet, så långt som möjligt. 
Att kastet gick bakåt i stället var inte ovanligt. Och lite pinsamt. Min grupp vann (vilken annars?) och valde att plocka i diskmaskinen efter maten. Vi hade riktigt roligt där i köket...
På kvällen kunde hugade Idol-pretendenter kombattera i SingStar, vilket vissa gjorde med mer inlevelse och frenesi än andra. Som Jonas M och Peter F.
Betydligt senare nyttjades bubbelpoolen av nästan alla, i omgångar och försedda med relaxande dryck.
Men det var inte dessa naturens under jag främst tänkte på. Nä, precis som förra året tog jag på hemväg i dag en vända in på Orsa Björnpark, som vi bott granne med denna lördag-söndag.
Här hade jag turen att direkt innanför entren se tre vargar springa omkring med en älgskånk. Vackra, men svåra att fotografera genom nätstängslet. Ett kameraskott lyckades hyfsat. Vargar är vackra djur!
Jag fick också se den blyga järvdamen Misa våga sig fram för att hämta dagens lunch, och hann knäppa ett porträtt även av henne innan hon släpade iväg sin köttbit för att gräva ned den.
Björnarna i hägnet intill var oerhört intresserade av järvens mat och flockades snabbt.
Dagens höjdpunkt var när jag upptäckte fem vuxna lodjur som verkade vänta på sin lunch. Lyckan blev fullständig när jag även upptäckte en liten unge mellan dem.
Denna varelse var helt bedårande! Jag, som älskar katter, stod nog tre kvart och bara njöt av denna krabat, som på kattungars vis tog språng efter prasslande löv, eller la sig i bakhåll för någon av de vuxna som kom förbi. Den lekte även i vattenskålen och plaskade med tassarna så det stänkte. Så gör inte våra katter...
Ansiktsteckningen med vitt precis runt ögonen, polisongerna, och framförallt de svarta tofsarna uppe på örspetsen - lodjur är så otroligt vackra!
Det är svårt att få bra bilder genom trådstängslet, eftersom man inte kommer närmare det än ca två meter. Lodjuren var precis bakom sitt nät, och då är det oundvikligt att det syns på bilderna.
Precis som förra året blev detta en härlig naturupplevelse. Då var det tigrarna (som jag bara skymtade i dag). Nu var det den lilla lo-krabaten.
Efter ett dygn med Loxodonta-gänget ligger man rätt rejält efter med sömnen, så nu blir det bingen!
Vilka fantastiska lodjur du lyckades fånga på bild! Någon gång måste jag också få se lodjursungar plaska med tassarna.
Ja, jag stod som sagt andlös en lång stund och bara beundrade denna kavata krabat. En naturupplevelse som rekommenderas!
