I raukarnas rike
Om Gotland är en favoritplats i Sverige är Fårö en favorit på Gotland. Här finns natur som inte liknar något annat i vårt land. Man brukar visserligen få vänta en timme på att komma på färjan i Fårösund, men väl ute på Fårö är det inga stora avstånd att åka.
Det finns i huvudsak tre fina ställen med raukar där. St Olof vid Gamlehamn är svårast att hitta. Där är alltså inte så mycket folk, och det gillar jag. Medhavd picknick smakar bra bland klippformationerna.
Raukar är också bra att klättra upp på och sitta och filosofera en stund.
Uppe i nordvästra hörnet av ön, vid Langhammars, finns ett av Gotlands förmodligen mest utnötta fotomotiv. Hit hittar många turister.
Bland annat dessa två från Mockfjärd.
Idag tog vi en rejäl cykeltur ner längs Sudrets västsida. Solen gassade och ett dopp i Grumpvik var helt rätt.
T o m för Dan, som enligt egen utsago är en badkruka av rang. Men här kom han faktiskt ner i vattnet, sekunderna efter att denna bild togs. Bevis finns på film, som kan komma att bli tillgänglig i framtiden.
Bakom mig fanns här ytterligare ett trevligt fotomotiv.
I Vamlingbo intog vi en lika välförtjänt som delikat lunch, eller snarare middag, på Prästgårdskafeet.
Visbykakan till kaffet var en chokladskapelse som bör topprankas oavsett skala.
Jag kan inte undanhålla världen en liten episod från i går morse. Våra vänner hade pulat in flera mjuka fryspåsar i kylens underdimensionerade och igenfrostade frysfack. När påsarna fryst satt de ohjälpligt fast och gick inte att rubba. Efter fruktlöst hackande och skrapande visade sig en hårtork vara den slutgiltiga lösningen. Meet Dan MacGyver.
Det här inlägget har jag gjort under väntetiderna på min tur när vi spelat Ticket to Ride. Så här ser det ut nu när vi nästan är klara och jag ligger på andra plats. Helena är på väg att vinna. 
Adam föredrog att plugga svenska men somnade, förståeligt nog, i överslafen i bakgrunden.
