Vacklande spacklande
För någon månad sen röjde vi ur gästrummet för att renovera det från tak till golv. Däremellan sitter tapeterna.... nästan. Innan man kletar dit nya tapeter ska man ju, om man är en samvetsgrann händig herre, riva bort eventuella delar av den gamla tapeten som sitter löst.
Så man börjar försiktigt riva i nåt hörn eller nån kant där det ser ut att inte riktigt sitta fast. En lång remsa åker bort. Pill med kniven visar att det sitter löst här och var längs den rivna kanten. Och så vidare. Osv.
Osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv...
För att göra en lång historia kort så visade sig stora (men inte alla) delar av gamla tapeten sitta löst. Golvet täcktes av tapetflagor i olika format. Förmodligen skulle det gå att fortsätta detta hur länge som helst, men i går bestämde jag att det som sitter kvar får sitta kvar.
Mitt tålamod vid renovering är lika kort som min entusiasm är måttlig.
Att sopa upp röran går inte, eftersom den gamla plastmattan jag dragit bort lämnat efter sig ett lager strävt ludd. Man får skyffla med händerna och plocka upp småbitarna.
Nå, när detta nödtorftigt nu är gjort är det bara att börja spackla alla tusen miljarder skarvar. Den nya dyra tapeten får ju inte se skrynklig ut det första den gör när den kommer upp.
Som den prokrastineringens sannskyldige mästare jag är konstaterade jag dock för några timmar sen att
- det är lördagkväll
- serien Downton Abbey har slutat
- jag ändå inte har någon lust att börja spackla
- vad som helst alltså är roligare än det
Att utgjuta sig i bloggen passar som hand i handske in på punkt 4 ovan. Et voilà!
Får man dessutom så här bra hjälp vid datorn av vår gamla kattdam Siri är tveklöst lördagkvällen räddad.
Spackla kan man alltid göra i morgon!
Eller nån annan dag.
Så man börjar försiktigt riva i nåt hörn eller nån kant där det ser ut att inte riktigt sitta fast. En lång remsa åker bort. Pill med kniven visar att det sitter löst här och var längs den rivna kanten. Och så vidare. Osv.
Osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv...
För att göra en lång historia kort så visade sig stora (men inte alla) delar av gamla tapeten sitta löst. Golvet täcktes av tapetflagor i olika format. Förmodligen skulle det gå att fortsätta detta hur länge som helst, men i går bestämde jag att det som sitter kvar får sitta kvar.
Mitt tålamod vid renovering är lika kort som min entusiasm är måttlig.
Att sopa upp röran går inte, eftersom den gamla plastmattan jag dragit bort lämnat efter sig ett lager strävt ludd. Man får skyffla med händerna och plocka upp småbitarna.
Nå, när detta nödtorftigt nu är gjort är det bara att börja spackla alla tusen miljarder skarvar. Den nya dyra tapeten får ju inte se skrynklig ut det första den gör när den kommer upp.
Som den prokrastineringens sannskyldige mästare jag är konstaterade jag dock för några timmar sen att
- det är lördagkväll
- serien Downton Abbey har slutat
- jag ändå inte har någon lust att börja spackla
- vad som helst alltså är roligare än det
Att utgjuta sig i bloggen passar som hand i handske in på punkt 4 ovan. Et voilà!
Får man dessutom så här bra hjälp vid datorn av vår gamla kattdam Siri är tveklöst lördagkvällen räddad.
Spackla kan man alltid göra i morgon!
Eller nån annan dag.
Kommentarer
Trackback
