En glutt i bloggdjungeln
Det här är spännande. I över ett år har jag kretat ner ett och annat från den avlägsna utmarken mer än 20 mil från Stockholm, och t o m ibland från andra ställen ännu längre bort. Jag har skrivit för min egen skull, och för att ge min tillfälligt emigrerade dotter en och annan glimt om hur vi har det. Någon släkting och bekant kan också läsa ibland, har jag fått veta (trevligt, men varför är ni så dåliga på att kommentera? Det är viktigt, se nedan!).
Så avslöjar plötsligt kära dottern en lista över andra bloggar hon brukar läsa. Lite nyfiket tjuvkikar jag. Hoppsan, där finns ju några som inte är botoxbroilers, som skriver om annat än smink och kläder och som visar andra bilder än partysoffor fullsatta av apande (sig) ungdomar bakom ölburksbemängda bord!
Svårare var det inte att bli intresserad av vad som försiggår därute i stora bloggvärlden. Det skulle bli lite mastigt att försöka läsa allt som skrivs av alla, så man får ha en smula urskillning om det ska vara hanterbart. Bra bloggar verkar länka till andra bra bloggar. Inte alltid, men ibland.
En handfull som jag hittat på det viset är så intressanta - och framförallt roliga! - att jag tänker fortsätta läsa dom trots att för mig vilt främmande människor skriver dom. Och få en hum om bloggetikett, om nu begreppet existerar. Kanske inte hos alla som bloggar. Men det är ju frivilligt att läsa. Och att skriva.
Så när nu tussilagona är avklarade tänkte jag ge mig ut på en liten bloggsafari. Snäppet över att bara glutta. Vissa bloggare har såpass talang att dom är värda en liten (men djupt känd) recension, som säkerligen kommer här snart (vad gör man inte för att locka läsare? Ens status och självkänsla verkar numera vara direkt proportionell mot antalet besökare på ens blogg, framförallt om dom skriver kommentarer (besöksstatistik, som man bara ser själv, kan man ju runda av uppåt lite. Kommentarer ser alla). Mäts helt enkelt människans värde just nu i det genomsnittliga antalet kommentarer till blogginläggen? Det senaste sättet att få uppmärksamhet och bli bekräftad - tills trenddrevet drar vidare mot nya käcka mål?).
I väntan på detta världsevenemang i denna blogg kunde jag idag konstatera att någon slängt en minigrävskopa i en container. Kan inte riktigt förstå varför. Den såg rätt ny ut.
Eller... det var i närheten av kyrkan. Kan någon ha ägnat sig åt överdrivet nyttjande av nattvardsvin och parkerat fel?
Säkrare att ägna sig åt djupanalys av sånt man förstår sig på. Som att blåsippstuvan idogt växer till sig varje dag.
Det gäller att ha klart för sig vad som är viktigt och värdefullt. Nu skojar jag inte. Bloggar kan vem som helst göra. Inte heller en grävskopa är omöjlig att skruva ihop, om man vet hur.
Men ingen kan göra en blåsippa.
Tack för ditt besök hos mig! Man kan undra hur du hittade mig? Roligt i alla fall att se att det finns lite mognare bloggare ute i djungeln, annat än 17-åringar som shoppar läppglans och lägger upp kvittona på sin fotoblogg, he he.
Du ger mig en tankeställare med dina blåsippor. Jag har nog snart bloggat bort hela våren. Kanske dags att ge sig ut i en skog och se på verkligheten?
Tyvärr bor jag i Stockholm och det är så mycket besvärligare att ta sig till naturen. var bor du? Det ser vackert och idylliskt ut!
Kan tänkas att jag är länken till Frk. W.
Din blogg är störtskön. Jag gillar ditt behagliga lugn! Dina kommentarer på min blogg var dessutom fantastiska :)
Fortsätt här...jag tror snart din besöksstatistik ökar...
Bästa Fröken W: Trevligt att läsa dig här. Pappa C:s misstanke är helt riktig.
Jag bor i hjärtat av Dalarna, i ett litet f d industrisamhälle (på nittiotalet köptes husfabriken upp och las i vanlig ordning därefter ner) tre mil väster om Borlänge, med naturen inpå knutarna, som man brukar säga. Står man vid diskbänken ser man Dalälven. Livskvalitet kan definieras olika, men här trivs jag.
Efter att ha läst ditt innovativa och välskrivna förslag på Pappa C:s blogg hittade även jag hit. Kul blogg! Håller helt med dig om det där med antal kommentar och besökare. Visst är det en skön bekräftelse, men samtidigt en stigande oro vid sjunkande antal. Bäst är nog att fortsätta med sitt, för sin egen skull och inte låta sig påverkas för mycket. Vare sig man har blåsippor eller Gucci-väskor som intresse.
Ja, det finns väl två recept för att få besökare. Smickra eller
skäll ut, och då föredrar jag Ingeniör L:s metod.
Fast vad vet jag, jag
är ju bara femton år yngre än du, och redan jag bloggar ju i nån slags veteranliga. Så botox har jag ringa erfarenhet av.
Mockfjärd låter det som.
Passa dig för björn.
Jag vill bara tacka för ditt besök på min blogg, och så vill jag hålla med Pappa C här ovan om att du har ett fantastiskt behagligt lugn. Jag återkommer!
