Sensommar
Det känns i luften att sommaren sinar. Skuggorna blir långa tidigare på eftermiddagen. Ljuset faller annorlunda. Och nu är det helt mörkt efter tio på kvällen.
Ändå finns många typiska sommarattribut kvar. Jag mötte en imponerande varelse som kom krypande där vår mossiga gräsmatta övergår i ogräsbemängt grus.
Den ägnade sig frenetiskt åt att försöka böka ner sig under stenarna på grusgången. Jag delade inte den decimeterlånga larvens bedömning att detta var världens bästa plats att förpuppa sig på, och flyttade den efter vederbörlig fotografering och filmning till en mer skyddad plats bland tomtens perfiera buskage mot älven. Hoppas allt gick bra och att jag får möta den igen i form av en vacker fjäril.
Min vän Håkan besökte mig i går, och efter sommarens sista (?) grillning tog vi oss längs mina nybanade trappor och stigar ner till den lavbelupna bryggan vid älven, för att dryfta livets djupare sidor till en whiskyslurk i solnedgången.
Solnedgångar ja, en av mina (ö)kända vurmer. Det var bra längesen jag hade med en sån i bloggen. Jag tog en häromkvällen, också nere vid älven. Den var aningen färglös, men jag har dragit i diverse kurvreglage i Photoshop för att bättra på den lite.
Helena har åstadkommit en del skrivande i sin blogg igen, och en hel del mer på uppdrag av sin skola i form av uppsatser och liknande, för att slipa på sin engelska i skrift. Det jag sett är imponerande bra, tycker jag, även om jag är part i målet. Hon verkar ha fått upp ångan med pluggandet, vilket gläder en gammal far som inte riktigt förstår tjusningen med att enbart festa och ha kul. Hur kul det än må låta.
Ja, nu vidtar en helg med videoredigering och ett sista ryck i korsordskonstruktionstävlingen om det regnar, och tvekamp med ännu ett träd i älvbacken om det håller uppe. Chansen finns att jag hinner med båda.
Om jag bara låter bli att ta mig en ny bok att läsa.
