Ljus i mörkret
Man är svulten på ljus så här års. Särskilt som solen knappt visat sig på en månad. Även om den är blek så är det en efterlängtad omväxling till det envisa gråmulna och småregniga. Det känns som om en grå häxa kommit från Narnia och lagt en förbannelse med evig senhöst över oss.
Men julen ska hon inte kunna hindra. Vi gör vad vi kan för att bekämpa mörkret med mysiga ljus inomhus. Med dämpad belysning och levande ljus syns inte damm och otvättade fönster heller.
Fredagkvällar har varit rätt fulltecknade framför teven ett tag. Men nu är Idol över så då lättar det lite. Flashforward ska jag fortsätta se; grundidén öppnar för många intressanta förvecklingar framöver.
Vi tände ett par ljus till fredagsbiffen och -vinet, och ställde dom sen på soffbordet. Efter ett tag uppstod en märklig stearinpinne i kanten på det ena. Förstår inte hur den kunde bli så.
Strax efter att jag tagit bilden rasade den. Bilden är sålunda rätt unik; jag har aldrig sett något liknande, och om det bara händer vart sextionde år lär jag aldrig få se det igen. Tur att man har kamera.
Apropå mörker så är vi nära vändpunkten nu. I övermorgon, på Lucia, har solnedgången nått sin tidigaste tidpunkt, och efter en dryg vecka slutar den gå upp senare också. Därefter börjar den genast gå ner en minut senare per dag, så snart två minuter, för att komma upp i tre minuter senare per dag i mitten av januari ungefär. Och morgonen börjar i slutet av december komma lite tidigare. I mitten av januari märker man att dagen blivit lite längre, och sen är det full fart mot vårdagjämning, sommartid och annat trevligt.
Och om sex dagar kommer Helena hem!
Men julen ska hon inte kunna hindra. Vi gör vad vi kan för att bekämpa mörkret med mysiga ljus inomhus. Med dämpad belysning och levande ljus syns inte damm och otvättade fönster heller.
Fredagkvällar har varit rätt fulltecknade framför teven ett tag. Men nu är Idol över så då lättar det lite. Flashforward ska jag fortsätta se; grundidén öppnar för många intressanta förvecklingar framöver.
Vi tände ett par ljus till fredagsbiffen och -vinet, och ställde dom sen på soffbordet. Efter ett tag uppstod en märklig stearinpinne i kanten på det ena. Förstår inte hur den kunde bli så.
Strax efter att jag tagit bilden rasade den. Bilden är sålunda rätt unik; jag har aldrig sett något liknande, och om det bara händer vart sextionde år lär jag aldrig få se det igen. Tur att man har kamera.
Apropå mörker så är vi nära vändpunkten nu. I övermorgon, på Lucia, har solnedgången nått sin tidigaste tidpunkt, och efter en dryg vecka slutar den gå upp senare också. Därefter börjar den genast gå ner en minut senare per dag, så snart två minuter, för att komma upp i tre minuter senare per dag i mitten av januari ungefär. Och morgonen börjar i slutet av december komma lite tidigare. I mitten av januari märker man att dagen blivit lite längre, och sen är det full fart mot vårdagjämning, sommartid och annat trevligt.
Och om sex dagar kommer Helena hem!
Kommentarer
Trackback
